Manligheten letar nya öden
Varning inte så underhållande inlägg.
Efter mitt samtal med Mr X i tisdags så känns det rätt mycket bättre. Innan jag träffade exet så var jag en väldigt fartfylld kille som brukade vara ute en hel jävla del och alltid hade någon skit på gång. Man kan påstå att jag hade en ovanligt manlig charm som smittade många. Väldigt attraktiv och tro fan att folk ville vara ihop med mig.
Mr X sa att i ett förhållande är risken stor att du finner dig tillrätta och blir bekväm och slutar utveckla dig åt något håll. Det känns som en rättvis beskrivning av vad jag gjorde nu i efterhand. Jag gick ut mindre och mina kompisar såg mig mer sällan. Det är ok i början av ett förhållande, men när jag efter ett halvår förvandlats till en 45 årig hemmafru som mest sitter och degar, ja då skulle fan inte ens jag vilja vara ihop med mig själv. Synd att det skulle krävas en go manlig spark i pungen och rejäl omruskning innan jag vaknade till.
Nu kan jag se framåt och jag har kommit på att jag älskar att skriva ner skit som det här. Innan gillade jag också att skriva men gjorde det aldrig för att jag var ewn ursäktande individ, och aldrig kunde ta mig i kragen.
Jag älskade förhållandet och exet och ångrar ingenting, men i efterhand kan jag fatta att jag blev så bekväm att jag tog död på min egen personlighet och då är man inte så attraktiv längre. Så även om det gör ont nu och jag saknar exet en hel jävla del så var det säkert bäst för oss båda.
Vi gör alla våra egna öden och det är inte något som blir tilldelat en eller bara händer. Så nu skall jag ut och fixa upp mig igen och ta tag och ordna upp mitt öde vilket kommer bli något helt annat än jag trodde för en vecka sedan.
Manligheten älskar er alla
Efter mitt samtal med Mr X i tisdags så känns det rätt mycket bättre. Innan jag träffade exet så var jag en väldigt fartfylld kille som brukade vara ute en hel jävla del och alltid hade någon skit på gång. Man kan påstå att jag hade en ovanligt manlig charm som smittade många. Väldigt attraktiv och tro fan att folk ville vara ihop med mig.
Mr X sa att i ett förhållande är risken stor att du finner dig tillrätta och blir bekväm och slutar utveckla dig åt något håll. Det känns som en rättvis beskrivning av vad jag gjorde nu i efterhand. Jag gick ut mindre och mina kompisar såg mig mer sällan. Det är ok i början av ett förhållande, men när jag efter ett halvår förvandlats till en 45 årig hemmafru som mest sitter och degar, ja då skulle fan inte ens jag vilja vara ihop med mig själv. Synd att det skulle krävas en go manlig spark i pungen och rejäl omruskning innan jag vaknade till.
Nu kan jag se framåt och jag har kommit på att jag älskar att skriva ner skit som det här. Innan gillade jag också att skriva men gjorde det aldrig för att jag var ewn ursäktande individ, och aldrig kunde ta mig i kragen.
Jag älskade förhållandet och exet och ångrar ingenting, men i efterhand kan jag fatta att jag blev så bekväm att jag tog död på min egen personlighet och då är man inte så attraktiv längre. Så även om det gör ont nu och jag saknar exet en hel jävla del så var det säkert bäst för oss båda.
Vi gör alla våra egna öden och det är inte något som blir tilldelat en eller bara händer. Så nu skall jag ut och fixa upp mig igen och ta tag och ordna upp mitt öde vilket kommer bli något helt annat än jag trodde för en vecka sedan.
Manligheten älskar er alla
Kommentarer
Trackback
